Kunskapsabonnemanget

Katarina Olander, Open Design, Borlänge, var en av de drivande krafterna i det projekt om ”ordning och reda” inom SSAB i Borlänge, som beskrivs i Samarbetsdynamiks rapport ”Myter och realiteter om operatörsmedverkan”. Ett annat av hennes spektakulära projekt är ”clean town” där man genom insatser av ca 300 frivilligarbetande ”ambassadörer” får en festivalpublik på 40 000 personer att hålla rent och snyggt i hela området under hela veckan.  
Vi är många som har funderat tillsammans med Katarina över vad som är hemligheten. Det verkar handla om att INTE utgå från ett färdigt koncept utan att bygga ett på plats tillsammans med de berörda. Det verkar INTE handla om att ändra attityder eller skapa ett engagemang utan om att ordna möjligheter för de berörda att bli den person som de vill bli.  Men vad handlar det då om?

Arne Andersson, SMHI i Norrköping, är personalspecialist  och anställd inom myndighetens personalavdelning.  Han driver ett omfattande projekt med syfte att utveckla den interna dialogen som strategiskt och operativt redskap.  Han känner i sitt projekt väl igen sig i Katarinas arbetsformer – men ser också skillnader.  Är skillnaderna ett utslag av den naturliga variationen i förutsättningar mellan olika arbetssituationer eller finns det viktiga skillnader i de mera grundläggande tankefigurerna?

Dan Gullmander, DG Kunskapspartner, har ett förflutet som ledarskapslärare inom Försvarsmakten. Nu arbetar han som konsult och egen företagare.  Under hösten genomförde han en studie av erfarenheter av nya samverkansformer i byggsektorn. Studien finns i Samarbetsdynamiks rapport ”Byggprojekt som samhällsbyggen”.  Dan har med utgångspunkt i studien fortsatt sina reflektioner kring vilka förutsättningar som förefaller vara nödvändiga för att den typen av nytänkande skall få möjlighet att utvecklas så långt att det också påverkar praxis och minimerar risken för ”återfall”.

Bengt-Åke Wennberg, organisationskonsult sedan 60-talet och grundare av Samarbetsdynamik AB, har på nära håll följt alla de förändringsvågor – oftast bara mer av samma skrot och korn fast i nya kläder – som dragit över det svenska arbetslivet. Han har genom åren löpande sammanfattat sina observationer i mer än 100 rapporter – och arbetar nu tillsammans med Kattis, Arne och Dan på ytterligare publikationer med titlar på temat ” I stället för koncept”.
Hur kan det komma sig att tanken på ”framgång genom väl prövade koncept” är så oerhört vidhäftande trots att alla samtidigt säger att varje arbetsställe är unikt och att man inte kan ”härma” sig till framgång. Var ligger kruxet?