Kunskapsabonnemanget

Det har börjat talas om ”socially robust knowledge”. Med detta menas kunskap som är anpassad till sin användning och har en kvalitet som gör den tillämpbar i olika sociala situationer. Man talar också om framväxten av en ”mode 2”, dvs en helt annorlunda forskningspraxis som utgår från vad vi numera vet om forskningsmetodik.

Svårigheten med att sprida och förmedla kunskap behöver därför inte ha med sättet att göra det på. Det finns mycket som tyder på att det är själva kunskapen det är fel på. Forskningen har helt enkelt inte lyckats få fram sådan kunskap som är användbar för praktiker. Därför går den inte att sprida.

Vi sammanfattar seminariet genom att gå igenom vad vi lärt och funderar över om svårigheterna skulle kunna ha överbryggats om kunskapsgenereringen haft en annan kvalitet.  

Bengt-Åke Wennberg, organisationskonsult sedan 60-talet och grundare av Samarbetsdynamik AB, inleder med reflektioner utifrån sina erfarenheter av den kris som forskningen befinner sig i.

Han ställer sig frågan vilken plats som Föreningen Forskarbyn och dess medlemmar kan ta sig i sin ambition att bidra till en konstruktiv omställning av dagens forskningspraxis till något som skapar en mer brukarstyrd och praktiskt användbar kunskapsgenerering.

Karin Eklund, Uppsala, är gymnasielärare i engelska, franska och spanska och dessutom utbildad suggestoped.  Karin har under flera år arbetat tillsammans med Bengt-Åke kring temat ”demokratisering av vetenskapen”. Båda har inspirerats av den belgiske vetenskapsfilosofen Isabelle Stenger och hennes sju teman, som hon har gett det sammanfattande namnet ”praktikens ekologi”. Samtliga teman handlar om hur de ”normala” tankemönster vi sedan barnsben lärt oss använda utmanas av de nya upptäckter man gjort inom teknik och naturvetenskap och hur vi som förnuftiga och kunskapssökande människor borde bryta dessa vanor och finna andra sätt att resonera för att kunna hantera denna utmaning.

Karin har börjat läsa Isabelle Stengers (2003): Cosmopolitiques  I o II – och vill nu diskutera textens relevans för att förstå många praktikers svårigheter att dra nytta av olika aktuella forskningsresultat för att kunna ta ställning till meningsfullheten i ett mera regelrätt översättningsarbete.