Kunskapsabonnemanget

Hur kan arbetsformerna i ett företag ändras så att man blir än mer effektiv? Hur kommer det sig att företag ”kan lyfta sig i håret”? Hur kommer det sig att de goda förändringarna går tillbaka igen? Dessa frågor kan naturligtvis inte entydigt besvaras. Varje företag och varje situation har sina speciella förutsättningar. Trots detta letar alla efter generella förklaringar och metoder. Ofta hämtade från utlandet.

När det gäller förändringar i organisationer finns det många olika tänkbara förklaringar till att det blir som det blir när man gör som man gör. Den egna situationen är emellertid alltid unik. Man måste därför alltid ta egen ställning till de specifika frågor som dyker upp. Man kan inte bara följa goda råd utan att ha någon egen mening om vad som kan göras. En sådan hållning vore ödesdiger.

Eftersom man ser sig som en professionell aktör måste man, för att ta ansvar för sina beslut, kunna skilja förklaringarna åt. Vad är en relevant beskrivning av situationen och vad är inte det? Att göra sådana gemensamma överväganden i samverkansfrågor är en typiskt svensk inställning. Enligt Inglehart-Welzers WorldValueSurvey – se diagram på nästa sida – är Sverige unikt på det sättet att vi som medborgare och medarbetare berömmer oss av detta. Vi förkastar auktoritära pålagor. Vi vill resonera oss fram till goda lösningar. Det är det vi kallar demokrati.

Detta ställer krav på oss alla. De argument som olika förändringsförslag bygger på bör därför, just här i Sverige, vara tillräckligt klargörande och trovärdiga för att kunna ligga till grund för sakliga överväganden och diskussioner med alla som berörs. Att kräva att andra skall gå med på ett förslag för att ”några andra” lyckats med det räcker inte. Detta går bra om man skall göra något själv. Då får man själv ta risken. Vill man ha andra med på noterna är det något annat.

Denna artikel öppnar, genom att ge ett alternativ till resonemang byggda på linjeorganisationen – dvs. det som kallas "swarm theory", upp för en alternativ diskussion av organisationsförändringar som är mer i takt med den svcenska traditionen än de anglosaxsiska modeller som numera används.

Artikeln kan i sin helhet laddas ner som  pdf här.